Bakgrund

Definition

Termen chock beskriver ett akut och livshotande somatiskt tillstånd som är orsakat av olika patofysiologiska mekanismer och olika bakomliggande sjukdomstillstånd eller skador. Chock är alltså inte en specifik sjukdomsdiagnos, utan ett syndrom.

Definitionen av tillståndet chock har ändrats över tid. Den definition som för närvarande används av europeiska akut- och intensivvårdssällskap är “chock är ett livshotande tillstånd karakteriserat av inadekvat leverans av syrgas till vävnaderna” 

.

Chock innebär oftast att blodflödet och mikrocirkulationen i vävnaden inte klarar av att tillföra det syre som vävnaderna behöver. Detta gäller oavsett vilken orsak eller mekanism som ligger bakom chocktillståndet. Grundproblemet vid chock är därför alltid syrebrist i cellerna.

Det är vanligt att en patient i chock har lågt blodtryck, men det behöver inte vara så. Patienten kan vara i chock trots att enskilda mätvärden är normala, till exempel systoliskt blodtryck eller laktat. Det är viktigt att förstå att kliniska mått kan användas som screening, men att de inte fångar alla patienter i chock. Samtidigt är inte alla patienter med hypotension eller laktatstegring i chock.

Epidemiologi

Det saknas statistik för hur frekvent chocktillstånd förekommer. Orsaker till chocktillstånd beror också på vilken patientpopulation den givna vårdenheten arbetar emot.

Ett exempel:

Vid en dansk akutmottagning hade 0,4 procent av akutbesöken chock, och sju‍dagars överlevnaden varierade med orsaken till chocken inom spannet 66‍–‍83 procent. Studien 

 definierade chock som ”systoliskt blodtryck ≤100 mmHg samt svikt i minst ett organ” varför cirkulatoriska orsaker utgjorde den största gruppen. De olika typerna av chock som sågs var, i fallande ordning:

• hypovolemi 31 %
• septisk chock 27 %
• icke-septisk chock 23 %
• kardiogen chock 14 %
• obstruktiv chock 0,9 %.