Hälsoekonomiska utvärderingar
I hälsoekonomiska utvärderingar jämförs två eller flera behandlingsalternativ mot varandra för att kunna svara på frågan: Hur mycket hälsa vinner patienten med det nya läkemedlet jämfört med den etablerade behandlingen och hur stor är merkostnaden?
För att kunna uttala sig om en behandling är kostnadseffektiv eller inte, krävs ett alternativ att jämföra med. Jämförelsealternativet ska vara den behandling som patienten skulle ha fått om inte det nya läkemedlet hade funnits tillgängligt. Jämförelsealternativet kan därför vara ett annat läkemedel, annan sjukvård eller ingen behandling alls.
Vanligtvis skiljer man mellan fyra olika typer av hälsoekonomiska utvärderingar. Samtliga mäter kostnader i kronor och ören, medan hälsoeffekter kan mätas på olika sätt. Vilken metod som är lämpligast att använda styrs av frågeställningen för analysen och av tillgången på data. Hälsoekonomiska utvärderingar används för att hitta den mest kostnadseffektiva insatsen när det finns flera olika alternativ att välja mellan.
Kostnadseffektanalys och kostnadsnyttoanalys
Kostnadseffektanalys och kostnadsnyttoanalys är egentligen två varianter av samma metod, där skillnaden handlar om hur hälsoeffekter mäts.
I kostnadseffektanalysen mäts hälsoeffekter i till exempel antal besvärsfria dagar eller antal vunna levnadsår. Att mäta hälsoeffekter på det sättet medför dock två problem. För det första kan en vårdinsats påverka flera dimensioner av hälsa samtidigt, och fastän exempelvis antal vunna levnadsår mäter hälsa kvantitativt säger det lite om hur patienten upplever sin livskvalitet. För det andra innebär en kostnadseffektanalys att det blir svårt att jämföra behandlingar från olika terapiområden med varandra – det är inte självklart hur hälsovinsten av ett MS-skov som undvikits, ska värderas relativt en hjärtinfarkt som undvikits.
Kostnadsnyttoanalysen kan dock ta hänsyn till detta och är idag den dominerande metoden vid hälsoekonomiska utvärderingar. I en kostnadsnyttoanalys ingår både livslängd och livskvalitet i effektmåttet, vilket benämns kvalitetsjusterade levnadsår (QALY, Quality Adjusted Life Years). QALY beskrivs mer ingående i avsnittet ”Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY)”.
Kostnadsminimeringsanalys
En kostnadsminimeringsanalys används när behandlingarna som jämförs bedöms ha likvärdig effekt. Då görs endast en kostnadsjämförelse där den behandling som har lägst kostnad anses vara den mest kostnadseffektiva.
Kostnadsintäktsanalys
I en kostnadsintäktsanalys (cost-benefit) mäts både kostnader och hälsoeffekter i monetära termer. En behandling anses vara kostnadseffektiv om intäkterna (värdet av hälsovinsten mätt i kronor) är större än kostnaderna för behandlingen. På grund av praktiska svårigheter med att värdera hälsoeffekter i kronor, används kostnadsintäktsanalysen i liten utsträckning.
TLV har beslutat om allmänna råd, där kostnadsnytto- och kostnadsminimeringsanalys är huvudmetoderna
(4). Syftet är att skapa en så enhetlig metodik som möjligt för hur hälsoekonomiska analyser bör utföras vid ansökningar om att ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna till ett visst pris.