Hur läkemedel når och påverkar miljön

En avgörande faktor för hur läkemedel hamnar i miljön är hantering och rening av avloppsvatten från produktionsanläggningar, hushåll och vårdinrättningar. Läkemedlets miljöegenskaper påverkar hur länge ett läkemedel finns kvar i miljön och om läkemedlet är skadligt för organismer i miljön.

De huvudsakliga orsakerna till att humanläkemedel når miljön är:

  • utsläpp i samband med framställning
  • utsöndring av konsumerade läkemedel till avloppsvatten
  • utsläpp vid kassation. 

Både användning och tillverkning bidrar till utsläpp av läkemedel till miljön. Även om användning av läkemedel bidrar stort till utsläpp av läkemedel till miljön kan tillverkning leda till mycket höga halter i de vattendrag som tar emot avloppsvatten från sådana anläggningar.

Svårnedbrytbara ämnen, så kallade persistenta ämnen, kan ha lättare att passera reningsverk och de kan finnas kvar länge i miljön. Det gör att de kan spridas över större områden och det finns därmed större risk att de kan förekomma i tillräckligt hög koncentration för att ge effekter på miljön.

Läkemedel är ofta designade för att vara kemiskt stabila. De ska bland annat klara transport och lagring, samt undgå att brytas ned innan de når sitt eller sina primära målorgan i tillräckligt hög koncentration. Motståndskraft mot snabb nedbrytning är således ofta en positiv och önskvärd egenskap hos ett läkemedel. Samtidigt är det en negativ egenskap ur miljösynpunkt. Eftersom läkemedel ofta är relativt stabila är det viktigt att: 

  • tillverkaren undviker utsläpp till miljön
  • vi använder läkemedel ansvarsfullt
  • avloppsvatten renas från läkemedlens aktiva substanser och metaboliter.

Förekomst av läkemedel i miljön

Efter de första rapporterna i slutet av 1970‍-‍talet har mängder av vetenskapliga studier och monitoreringsrapporter påvisat förekomst av läkemedel i: 

  • renat kommunalt avloppsvatten
  • ytvatten
  • dricksvatten
  • grundvatten
  • sediment
  • mark. 

Hundratals olika läkemedelssubstanser har hittats i miljön, och listan växer i takt med att mätmetoder för fler läkemedel utvecklas.

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Har du synpunkter på Läkemedelsbokens nya webbplats?

Tack för dina synpunkter!

Fortsatt utveckling av webbplatsen kommer ske utifrån den återkoppling vi får.

Vi läser allt som skickas in. Men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Läkemedelsboken vänder sig framför allt till specialister i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till läkare som behöver råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten. Vi vill gärna att du som använder Läkemedelsboken skriver hur webbplatsen skulle kunna bli bättre, utifrån de behov som du har. Dina svar blir anonyma. Undvik därför att skriva namn, kontaktuppgifter eller något annat om dig själv eller någon annan.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.

Tänk på att det du skickar in till Läkemedelsverket blir en så kallad allmän handling. Om någon vill läsa våra allmänna handlingar så måste vi lämna ut dem. Undvik att skriva in känsliga personuppgifter.

Läs om hur Läkemedelsverket behandlar personuppgifter.