Venösa sår
Ett venöst sår ska utredas för möjlighet till variceringrepp för att gynna läkning och förhindra recidiv. Kompressionsbehandling ska inledas direkt efter basbedömning.
Ett venöst bensår orsakas av att vensystemet i benet inte fungerar optimalt, venös insufficiens. Det kan bero på att venernas klaffar inte håller tätt (till exempel vid varicer) eller på grund av obstruktion (till exempel propp), vilket ger ett försämrat återflöde. Ventrycket i benet ökar därmed och vätska pressas ut i kringliggande vävnad. Vätskan leder till ödem, hudförändringar, klåda och till utvecklandet av sår. Övervikt, hereditet, varicer och tidigare djup ventrombos ökar risken för venösa bensår.
Venösa sår uppkommer företrädelsevis kring anklar och underben. Vid venösa sår kan följande noteras:
-
Ödem.
-
Ofta ses varicer (åderbråck) på benet.
-
Såren är vanligen vätskande och fibrinbelagda.
-
Huden på underbenet är många gånger eksematös och hyperpigmenterad.
-
Tecken till atrophie blanche (vita ärrliknade områden med högröda prickar i huden) kan finnas.
-
Såren är smärtsamma, oftast som mest när benet är som mest svullet, vid stående och sittande.
-
ABI är normalt.
Utredning och behandling
Såret utreds med basbedömning och behandlas med basbehandling i primärvården
(1) (3). På sidan Utredning finns information om basbedömning. På sidan Behandling finns information om basbehandling.
Ett misstänkt venöst sår ska remitteras för kärlkirurgisk bedömning (inklusive venduplex) för fastställande av diagnos samt bedömning avseende variceringrepp
(6).
Variceringrepp vid ytlig venös insufficiens minskar risk för recidivsår och gynnar sårläkning. Basbehandling initieras direkt med fokus på kompressionslindning med flerlagerssystem ≥40 mmHg fram till cirka 4 veckor efter sårläkning
(1).
Vid kvarvarande venös insufficiens som ej kunnat åtgärdats kärlkirurgiskt, posttrombotiskt syndrom och efter djup ventrombos kommer patienten att behöva livslång förebyggande kompressionsstrumpa klass II-III dagtid efter såret har läkt
(1).