Utredning

Anamnes ska inhämtas från patienten, med särskilt fokus på tidigare och aktuella sjukdomar såsom hjärtsvikt, hjärtkärlsjukdom, anemi, diabetes, njursvikt, reumatisk sjukdom, inflammatorisk sjukdom, neurologisk sjukdom, immunosuppression, tidigare hudtumörer. Även information om aktuella läkemedel och levnadsvanor såsom rökning, kost, motion och alkohol är av stor vikt.

Status kontrolleras med fokus på patientens rörlighet (gångare, gångare med hjälpmedel, rullstolsburen, sängliggande) samt vikt, BMI och nutrition (har patienten drabbats av ofrivillig viktnedgång de senaste tre månaderna?). 

Riktad status görs utifrån patientens övriga sjukdomar och symtom. Till exempel vid misstanke om hjärtsvikt eller anemi ska utredning och behandling av dessa sjukdomar initieras och följas upp.

Patienten behöver berätta om:

• hur såret uppkom
• hur länge det har funnits (sårduration)
• tidigare erfarenheter av svårläkta sår.

Viktiga ledtrådar för att ställa diagnos kan vara att patienten har haft en djup ventrombos, genomgått kärlkirurgiska åtgärder eller amputationer.

Tidigt i basbedömningen ska en smärtanalys och smärtskattning med visuell analog skala (VAS) genomföras och användas som underlag till diagnossättning och för att snabbt initiera smärtbehandling. 

Man bör vara uppmärksam på smärta som kan tyda på artärsjukdom i benen. Smärta som kan förefalla oproportionerlig mot sårstorlek och kärlstatus kan dessutom vara en diagnostisk pusselbit vid atypiska sår.

Kärlstatus kontrolleras genom:

• palpation av perifera pulsar
• ankeltryckmätning, med beräkning av ankelarmtrycksindex (tåtrycksmätning vid misstänkta stela kärl). Se tabell 1 för referensvärden.

Sårstatus innefattar bedömning och dokumentation av:

• sårstorlek
• sårdjup
• sårlokalisation
• sekretion
• fibrin
• nekros
• granulation
• sårkanter
• tecken till sårinfektion.

Fotodokumentation ska göras i patientens journal, med översiktsbild och närbild av såret. Vid hudtumörfrågeställning ska en dermatoskopisk bild journalföras. 

Bedömning av huden kring såret ska göras avseende:

• ödem
• rodnad
• avblekning
• hyperpigmentering
• åderbråck
• behåring
• atrophie blanche (vitaktiga ärrliknande hudområden med högröda prickar)
• lipodermatoskleros (senstadium av ödem med kronisk inflammation och bindvävsomvandling).

Detta är viktiga kännetecken för att fastställa diagnos.

Vid misstanke om diabetesrelaterat fotsår eller nydebuterad diabetes ska blodsockerkontroll och HbA1c kontrolleras och följas upp.

Kompletterande provtagning ska utföras utifrån patientens allmäntillstånd och övriga sjukdomar till exempel vid eller misstänkt anemi, hjärtsvikt och njursvikt. Infektionsprover (CRP, vita) kan behöva kontrolleras vid misstänkt spridd infektion.