Diabetesfotsår
Diabetesfotsår orsakas av komplikationer vid diabetes, både i form av neuropati och angiopati, ofta i kombination. Allvarlighetsgraden av såret maskeras ofta av den nedsatta känseln. Handläggningen av diabetesfotsår bör göras inom multidisciplinära team och flera tillstånd kräver akut handläggning. Fördröjd eller felaktig handläggning ökar risk för amputation.
Svårläkta sår på grund av komplikationer vid diabetes är oftast lokaliserade till fötter och uppstår på grund av neuropati med eller utan angiopati. Det är vanligt med en kombination av både neuropati och angiopati. Neuropatin är både av autonom, motorisk och sensorisk karaktär, se faktaruta 6.
Genom en riktad årlig fotstatus hos patienter med diabetes kan neuropati och angiopati undersökas och bedömas för att riskfotsgradera patienten. Denna riskfotsgradering används för eventuella riktade preventiva åtgärder för att förhindra utveckling av diabetesfotsår
(8). Riktade preventiva åtgärder kan vara medicinsk fotvård, ortopedtekniska hjälpmedel och kärlkirurgisk utredning.
Diabetesfotsår uppstår ofta som ett resultat av tryck eller skav på fötter där belastning av vävnaden fortsätter på grund av nedsatt känsel. Utvecklingen av såret kan vara mycket snabb i och med bidragande angiopati (ischemi) och komplikation med infektion.
Autonom neuropati
- nedsatt svettproduktion som ger torr hud med risk för sprickor
- skelettpåverkan
- fotödem och förändrad reglering av den lokala genomblödningen, detta ger en varm fot trots nedsatt arteriell cirkulation.
Motorisk neuropati
- atrofi av fotens muskulatur som leder till fotdeformering och felaktig belastning. Detta resulterar i vävnadsskador och vanligtvis ödem.
Sensorisk neuropati
- känselnedsättning som ger minskad eller felaktig smärtupplevelse, till exempel myrkrypningar, svårighet att känna varmt och kallt, tryck och skav.
Angiopati
- nedsatt cirkulation som ger kall fot, försämrat återflöde, sällan palpabla pulsar, sänkt ABI eller ABI över 1,4.
- claudicatio (fönstertittarsjukan).
(1)
Utredning och behandling
Basbedömning görs i primärvård. På sidan Utredning finns information om basbedömning. Basbedömning ska göras med särskild uppmärksamhet på nedsatt arteriell cirkulation, även lätt sådan.
Oavsett sårdiagnos ska basbehandling alltid initieras i väntan på ytterligare utredning och diagnosspecifik behandling. På sidan Behandling finns information basbehandling.
Säkerställ avlastning av såret genom remittering till ortopedteknik.
Kontrollera blodsocker och HbA1c och om indicerat optimera diabetesbehandlingen och stötta till livsstilsförändringar som förbättrar blodsockervärdena.
Det är viktigt med infektionskontroll (se avsnitt infektionskontroll på sidan Behandling) och vid benkontakt i såren behöver röntgen utföras för att diagnostisera och behandla eventuell osteit.
Det är viktigt med optimal lokalbehandling och det är ofta indicerat med revidering och antiseptiska förband.
Gör täta inspektioner av såren för att snabbt identifiera försämring eller tillkomst av alarmerande symtom.
Tillstånd som akut remitteras till specialistsjukvård
Alarmerande fynd hos diabetespatienter:
-
Infekterat fotsår med allmänpåverkan.
-
Misstänkt abscess, framför allt plantarabscess.
-
Sår med sen-, led- eller skelettengagemang.
-
Akut gangränhot med ischemisk vilosmärta, ischemiskt sår med tåtryck <30 mmHg eller ankeltryck <50 mmHg (kritisk ischemi).
-
Misstänkt Charcotfot (osteoartropati) med svullnad, värmeökning, nedsjunket fotvalv och ibland gungfot.
Poliklinisk och akut remittering av diabetesfotsår
Remiss skickas till multidisciplinär diabetesfotmottagning/specialistmottagning om diabetesfotsåret inte förbättrats signifikant eller läkt inom två veckor.
Remiss skickas för kärlkirurgisk utredning vid misstanke om perifer arteriell ischemi. Vid misstanke om kritisk benischemi remitteras patienten omedelbart till kärlkirurgisk klinik.
Vid snabb försämring med alarmerande symtom remitteras patienten akut till infektions- eller akutmottagning.
Vid misstänkt Charcotfot/osteoartropati remitteras patienten akut till ortopedklinik. Foten ska avlastas totalt, både under transporten och i väntan på ortopedbedömning för att inte riskera permanenta skador på fotskelettet.