Arteriella sår
Arteriella sår orsakas av sänkt cirkulation ner i benet, där kardiovaskulär sekundärprevention och rökstopp är avgörande för sårläkningen. Vid kritisk benischemi krävs ett snabbt omhändertagande med remiss till kärlkirurg för bedömning avseende revaskularingsingrepp.
Arteriella sår orsakas av benartärsjukdom, det vill säga sänkt cirkulation ner till benet. Patienter som drabbas har ofta redan känd hjärt-kärlsjukdom, men såret kan också vara det första symtomet.
Arteriella sår sitter vanligen på foten, distalt men kan också sitta på underbenet. Vid arteriella sår kan följande noteras:
-
Såren kan ha nekrotisk yta och sakna granulering.
-
Såren kan vara djupa, och nå ner till skelett och senor.
-
Kringliggande hud kan vara missfärgad, blek eller mörkblåaktig.
-
Den kapillära återfyllnaden går långsamt och vid elevationstest kan ofta avblekning ses.
-
Benartärsjukdom och arteriella sår ger ofta smärta som kan engagera hela foten och ibland hela benet. Smärtan kan öka av högläge, ofta nattetid, och lindras av lågläge.
-
Kärlstatus visar sänkt ABI och svårpalpabla eller ej palpabla perifera pulsar.
Utredning och behandling
Såret utreds med basbedömning och behandlas med basbehandling i primärvården (1)(3). På sidan Utredning finns information om basbedömning. På sidan Behandling finns information om basbehandling.
Skyndsam remiss ska skickas för kärlkirurgisk bedömning för fastställande av diagnos samt bedömning avseende revaskulariseringsingrepp vid välgrundad misstanke om kritisk benischemi, se faktaruta 4 (7).
I remissen är det är viktigt att beskriva:
- kärlstatus
- gångsträcka
- sårlokalisation
- sårutbredning
- infektionstecken.
Primärvården ska initiera kardiovaskulär sekundärprevention med antitrombotiska, lipidsänkare och i förekommande fall antihypertensiva och diabeteskontroll (1)(3)(7), liksom adekvat smärtbehandling. Information om och stöttning till rökstopp är avgörande.
Ett arteriellt sår, ABI <0.9 men >0.5 som inte svarar på basbehandling ska också remitteras för kärlkirurgisk bedömning (1)(3).
Revaskulariseringsingrepp (öppen, endovaskulär eller hybridmetod) via kärlkirurgen syftar till att förbättra blodtillförseln till ischemisk vävnad och är central för att förhindra amputation, läka sår och lindra vilovärk. Emellertid är revaskularisering ibland omöjlig eller alltför riskfylld i förhållande till patientens övriga sjukdomar, vilket måste beaktas i samband med remittering tillsammans med patienten och genom diskussion och bedömning av kärlkirurg.