Läkemedelsreaktioner i huden
Det vanliga är att läkemedelsreaktioner debuterar kort tid efter nyinsatt läkemedelsbehandling. Utseendet kan variera, men det vanligaste är uppblossande utslag på extremiteter och bål. Utredningen vid misstanke består främst av en noggrann anamnes.
Vid läkemedelsexantem ses en bilateral symmetrisk rodnad med makulösa utslag lokaliserade till extremiteter och bål
(45). Exantemet debuterar vanligtvis kort tid efter påbörjad behandling.
Urtikaria är den näst vanligaste reaktionen i huden. Kliande vaccinationsgranulom kan bildas subkutant på injektionsstället för aluminiuminnehållande vacciner och antigenextrakt.
Erythema multiforme kännetecknas av multipla ”måltavleliknande” hudlesioner som kan orsakas av läkemedel eller infektion (till exempel herpes simplex) men ofta förblir den utlösande faktorn okänd. Vid Steven-Johnsons syndrom ses även slemhinneerosioner.
Utredning
En noggrann anamnes är avgörande för diagnostiken. Främst bör man misstänka något av följande:
- antibiotika
- diuretika
- antiepileptika
- allopurinol
- sulfa
- analgetika
- hypnotika.
Alla läkemedel kan ge upphov till läkemedelsutslag men dessa är ofta toxiska erytem utan allergisk orsak.
Vid urtikaria är smärtstillande och antibiotika de vanligaste orsakerna. Radioimmunosorbent Test (RAST)-test för penicilloyl-antigenet vid penicillinallergi finns tillgängligt. Observera att detta prov kan vara falskt positivt i akutskedet. RAST-testen skall kompletteras med pricktest eller intrakutantest med bensylpenicillin.
Behandling
Läkemedelsexantem
Om det är tydligt vilket läkemedel som orsakat reaktionen bör behandlingen omgående sättas ut. Vid osäkerhet, till exempel om den drabbade inlett flera läkemedelsbehandlingar samtidigt kan seponering av fler än ett läkemedel bli aktuellt till dess att reaktionen klingat av.
I övrigt tillämpas expektans, då utslaget som regel försvinner inom en till flera veckor. Misstänkta läkemedel byts ut mot kemiskt ej närbesläktade preparat. Icke sederande antihistamin på dagen och sederande till natten.
Vid utbredd och besvärlig läkemedelsreaktion kan lokal eller systemisk steroidbehandling övervägas. Vid minsta misstanke om svåra läkemedelsreaktioner ska dock akut remiss till specialistvård skickas. Alternativt ska patienten omgående remitteras till akutmottagning på sjukhus och bedömas tillsammans med dermatolog. Exempel på svåra läkemedelsreaktioner som kräver specialistvård:
- drug rash with eosinophilia and systemic symptoms (DRESS)
- acute generalized exanthematous pustulosis (AGEP)
- Steven-Johnsons syndrom (SJS)
- toxisk epidermal nekrolys (TEN).
Vid kliande injektionsgranulom kan lokala steroider ha en klådstillande effekt. Granulomen kan dock kvarstå i flera år, men avtar med tiden.
Mer information om allvarliga hudbiverkningar finns i kapitel Biverkningar av läkemedel.